Bilddiagnostik (PET, CT, MRI/MRT, Scintigrafi)

Med hjälp av olika former av bilddiagnostik (Image Diagnostics) kan man undersöka de flesta av kroppens organ.

Datortomografi kallas även DT, CT eller skiktröntgen. Datortomografen är en röntgenapparat där röntgenstrålkällan roterar runt dig. Resultatet blir detaljrika bilder av den undersökta kroppsdelen.  Den teknik som används vid datortomografi är särskilt bra för att undersöka blödningar/aneurysm (det vill säga utbuktningar) på en artär, hjärntumör eller annan hjärnskada, samt för att påvisa och avbilda tumörer och bölder i hela kroppen. Datortomografi är också bra för att värdera organskador och skelettskador.

Magnetkameraundersökning (MRI/MRT) är en metod för att framställa tvärsnittsbilder av kroppen med hjälp av ett magnetfält och radiovågor (inte samma sak som hälsovådliga röntgenstrålar). Ofta används metoden när man skall undersöka skador i muskler, senor, ligament, korsband, nervbanor, kärlsystem och körtlar. MRI används också ofta för att hitta fram till och följa upp en tumör och dess spridning.

Positronemissionstomografi (PET) bygger på att man tillför kroppen en lösning innehållande en biologisk substans tillsammans med en positronstrålande isotop. Lösningens spridning kan registreras av PET-kameran vilket blir underlaget till en 3D-bild. PET används bland annat för att särskilja god- och elakartade tumörer samt bedöma tumörspridning, men även för att identifiera neurologiska sjukdomar och inflammatoriska processer eller följa upp läkemedelsbehandling.

Scintigrafi använders sig också av strålande isotoper, men dessa är kombinerade med läkemedel som söker sig till specifika organ. Ofta handlar det om kontroll av skelett, hjärna, lungor, njurar, hjärta eller sköldkörtel. Användning av någon form av strålande isotoper går ofta under samlingsbegreppet nukleärmedicin